Man kan inte vara på topp alla dagar!

Idag har jag haft det ganska bra, men inte superduper bra. Igår var åt helvete... Fick feber efter sprutorna och är fortfarande öm i min vänstra arm, numera kallad kattarmen......... Men är glad att jag börjat, det är viktigt för mig att göra det. Jag hoppas att det ska bli bättre och att jag kommer må bättre om ett tag. Men det är inte roligt att behöva åka till sjukhuset varje vecka och veta att det väntar två sprutor där. Ska lära mig att se allt från plus och inte minus. Även fast jag känner mig lite som mer minus i dagarna.
Imorgon ska jag på möte på jobbet om fler/nya arbetsuppgifter. Fick inte kalla det för nya, men vad då det är saker jag inte gjort förut då är det väl ändå nya uppgifter? Eller är jag helt ute och cyklar?
Jag funderar på om jag ska byta portal så jag kan fortsätta blogga lättare och kanske tom via mobilen... Men vill ju samtidigt inte förlora allt jag byggt upp, fast å andra sidan jag har ju nu varit borta i ett bra tag så varför inte få en nystart på ett annat ställe?
Som kanske är bättre med min Mac ;-) Kan ju inte göra som jag vill på den här portalen den redigerar om alla mina inlägg, tyvärr. Hmm kanske ska ta och kolla runt lite ändå... Och se om jag kan flytta över de galma inläggen kanske...
Hahah många frågor blir det. Men det tåls att tänkas på igen och igen.
Nej nu ska jag kanske gräva fram glassen ur frysen och tända lite ljus och krypa ner under täcket och kolla på Idol, det är ju i slutet av uttagningarna och hoppas att det blir kul =)
Ja och så kanske jag ska ge skruttan nåt gott med!

En dag bland andra dagar

Idag är en konstig dag. Jag mår bra men på något sätt hägrar min största skräck i bakhuvudet hela dagen.... Enormt störande och inte alls trevligt. Det har varit så ända sendan jag låg i sängen och bläddrade i Sydsvenskan. Och det stör mig att jag inte kan släppa det. Har ju precis varit på koll och de hittade inget. Men oron bara gnager och gnager det tynger mig nåt ofantilgt. Hoppas bara inte att det kommer brista för mig. DET skulle jag inte klara av alls. Undrar om T märker det. Tur att jag har min älskade lilla Cassie!

Den finaste hunden jag känner
Hur fin är hon inte!?
Nej nu klarar jag inte av att tänka på allt skrot längre, har mått dåligt länge nog... Så tar min nya bok Svärdet och spiran av Ken Follett och bäddar sängen med nytvättade lakan och tycker synd om mig där istället =)
Måste fixa en bra bild på mitt nya hår också! =) Som jag gillar det. Kommer nog inte inte ha det på ett bra tag nu =)

RSS 2.0